När mörkret djupnar och året går mot sitt slut, stillnar världen omkring oss. Ljuset tänds i fönstren och elden värmer våra händer, men också våra minnen. Det här är tiden då många besöker gravplatser och minneslundar för att tända ljus, lämna blommor och stanna upp en stund vid platsen där någon man älskat har fått vila.

Men alla har inte möjligheten att gå dit. Livet, avstånd eller omständigheter kan stå emellan – och då kan man istället skapa en minnesplats hemma. En plats där närvaron får bo, där minnet får ljus.

Samla foton och minnessaker från de du saknar. Tänd ett ljus för varje själ, säg deras namn, berätta något du minns. Ett ljus tänt i kärlek är lika värdefullt som ett som lämnas på en grav. Tala till dem, skriv till dem, tacka dem. Sorgen blir mildare när den får ett uttryck – och omtanken hittar alltid fram.

Det sägs att under Samhain är slöjan mellan världarna som tunnast. Kanske är det just därför ljuset brinner lite klarare, minnet känns lite närmare och hjärtat lite mjukare.